Bertil Jansson, konstnär

Vem är Bertil?

Jag föddes i Stockholm 1943 och växte upp under skolåren i Linköping. Yrkeslivet startade år 1965 som gymnasieingenjör och avslutades redan i mitten av 70-talet, men då som diplomerad marknadsekonom. Under mina sista 4½ yrkesverksamma år i Stockholm, studerade jag också parallellt med affärskarriären vid Konstfackskolans lördagsakademi. Min lärare där var konstnären Erik Kinell.

Men nu backar vi lite i tiden …

Min första hustru och jag var gifta i 29 år. Vi hade två söner och hon bidrog starkt till att skapa förutsättningarna för mitt konstnärskap. Hon arbetade med keramik vid sidan av ett vanligt jobb. Och hon gav mig mycket utrymme att utvecklas.

Under 80- och 90-talet gjorde jag många långa studieresor inom och utanför Europa. Detta fick som följd; att jag utvecklade ett omfattande kontaktnät med många duktiga konstnärer, vilket självfallet också kom att bidra till min egna konstnärliga utveckling.

Under 25 år tillhörde jag Athenaeum Kunstkreds i Köpenhamn. Jag hade också egen ateljé i danska Skagen åren 1986 - 96. Min konst har visats och sålts såväl nationellt som internationellt. År 1992 träffade jag min andra hustru i Skagen. Vi gifte oss år 1998 och fick en son år 2000.

Under åren 2000 - 2013 skapade jag och min 28 år yngre dåvarande hustru Hjortslunds Ateljéer i ett gammalt "kråkslott" i Kisa. Ett arbete som växte till en kulturinstitution. År 2013 tvingades jag överraskande lämna ifrån mig alltsammans till X:et, som beslutat att utnyttja ett äktenskapsförord från år 2002, som skrevs som en trygghet för henne och vår då 2-årige son och kräva skilsmässa. Aktuella äktenskapsförordet skrevs för att ekonomiskt begränsa mina särkullbarns arvsrätt ifall jag skulle dö och definitivt inte för att hennes 30 år äldre älskare skulle överta min roll i familjens liv efter 21 år. Han är sedan dess en del i konstellation kring X-et och Hjortslund och sannolikt också hjärnan bakom "det sluga upplägget" med skilsmässan. Med sina tidigare tre skilsmässor bakom sig, ser jag honom närmast som proffs inom området "fula klipp". De två är numera f.ö. gifta.

För många skulle detta upplevas som en katastrof, men dessbättre inte för mig. Jag vet att alla förändringar också innebär möjligheter. Därför ser jag idag med tacksamhet bakåt och längtar framåt, men lever i nuet. Stockholmsutställningen "Sånger från hjärtat" i augusti 2017, kan ses som ett kvitto på detta. Av de 50 målade "dagboksanteckningarna" som visade där, så var de flesta självupplevda ocensurerade händelser ur mitt eget liv. Minnen jag nu lämnat bakom mig.

Det tog nästan 5 år efter skilsmässan att hitta den bostad / ateljé som fullgott nu ersatt den ateljé jag tvingades lämna på Hjortslund. Detta innebär sannolikt att jag kommer att bo kvar här i Kisa den återstående delen av mitt liv. Jag trivs här. Mitt liv kan knappast bli bättre än så här.

 

"Du gamla du fria ..." hänger i Grönlands regeringsbyggnad i Nuuk, inköpt av det grönlänska Hjemmestyret år 1989.